Välkommen till Upplandssektionens Årsmöte

11 februari 2018 kl. 12,00

I Studiefrämjandets lokaler på Portalgatan i Uppsala

Vi bjuder på smörgåstårta och fika.

Upplandssektionen är vinnare av Sektionskampen 2016

Stort Grattis till

Annika Thunfors Kennel Made May Way

som är mottagare av utmärkelsen

Breeders Crown 2016 

MINNESANTECKNINGAR, AVELS SEMINARIUM  2017-01-21, Kryddgården Enköping

Eva Carlin, Västmanlandssektionen, Annika Thunfors, Upplandssektionen och Janet Johansson, Goldenklubbens styrelse hälsade alla välkomna.

Eva C redogjorde för uppdraget, som initierats av Goldenklubbens styrelse, som har uppmanat oss alla att hjälpa till med revideringen av RAS (De rasspecifika avesstrategierna). Detta ska göras vart femte år och detta är den andra revideringen.  Tanken var att vi, efter en presentation av nuläget, skulle diskutera, titta på vad i RAS som fortfarande är aktuellt och om strategin man valt verkar leda mot målet. Vi skulle slutligen också fundera på och om något behöver läggas till i det reviderade RAS.

Efter det beskrev Annika T hur det första RAS togs fram.  RAS berör 5 områden:  Jakt/funktion, Mentalitet, Avelsstruktur, Exteriör och Hälsa och inom varje område utsågs en person som skulle arbeta med sitt område. Några av dessa var också deltagare på seminariet.  RAS-arbetet startade med en nulägesbeskrivning, inom respektive område, baserad på en jämförelse med hur det sett ut tidigare. Därefter sattes målen på lång och kort sikt (5 år). Det var ibland svårt att formulera de kortsiktiga målen då ett kortsiktigt mål bör vara SMART, dvs. strategiskt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. 

När målen satts, tog man fram en strategi, det vill säga man beskrev hur man skulle göra för att nå målen och vem som ansvarade för vad. Merparten av det arbetet gjordes på en avelskonferens hösten innan RAS var färdigt och då gjorde man också prioriteringar utifrån vilket område som var mest angeläget och utgångspunkten för prioriteringarna var i första hand lidandet för hunden. På konferensen enades vi då om att prioritera mentalitet då det dessvärre visade sig att vi hade stora problem med bland annat höga rädslor i rasen.

Vårt första RAS utgick från grundtanken: att värna om bredden i rasen.  RAS skulle ange och tydliggöra de yttre ramarna, men varje uppfödare borde sedan utforma ett personligt avelsmål inom den angivna ramen.

JAKT/FUNKTION

 

Jakt

Se bilaga - RASfakta

 

Janet inledde med att beskriva nuläget. Hon visade då bland annat att vanliga orsaker till prissänkning var kopplade till vilthanteringen. Se vidare i bilagan RAS fakta.

 

MÅL: Öka andelen prisbelönade starter på B-prov till minst 70 %.

 

Nuläge: Under 2012 - 2015 har andelen prisbelönta starter varierat mellan 57,0 och 65,5 %. Vi har därmed inte nått upp till de kortsiktiga målen som satts i RAS.

 

Gruppdiskussion

Att förbättra möjligheterna att delta på praktiskt jakt finns med som långsiktigt mål i RAS, men inget kortsiktligt mål är uppsatt. Det och en strategi för hur vi ska nå målet behövs.

Enklare form på jaktprov finns nämnt i RAS. Det har inte lett till någon åtgärd, men i diskussionen framkom att det fortfarande kanske kan behövas ett prov där det krävs mindre lydnad.

Förslag: att klubben ska arbeta vidare med frågan. Kanske införa ett anlagsprov efter samma modell som i Finland. Där kan man se om hundar t ex knäcker vilt eller vägrar att ta det, vilket ju visade sig vara ett vanligt problem för alla de hundar som får 0 pris i nybörjarlass. I Finland måste man gå ett anlagsprov innan man får starta på prov och så borde det vara även hos oss.

Några tyckte däremot att vi skulle verka för att fler vanliga B-prov arrangeras i stället för att införa ytterligare en provform dvs anlagsprov.  Grundegenskaperna skulle vi i stället se om vi använde FB-R.

Många efterlyste ett större utbud av utbildning till hundägare, som inte kan så mycket, men som vill träna sina hundar med inriktning jaktprov. Kan Goldenklubben göra något åt detta?

Förslag: Anordna fler inofficiella träningsprov för att stimulera fler att börja träna och starta på prov.

Efterlystes också mer engagemang från Goldenklubben för hundar som kommit längre, elithundar. Detta för att visa att det finns duktiga golden, som kan inspirera och vara goda exempel.

Konstaterades också att några uppfödare sannolikt inte bryr sig om de jaktliga egenskaperna, men att Goldenklubben behöver visa hur rasens standard beskriver en exteriör som hör ihop med/är anpassad för rasens arbete/ursprungliga funktion. Kanske bör det tas upp i RAS.

Goldenklubben bör:

         Satsa från på elitekipagen, som kan vara goda förebilder och inspiration

         Verka för att fler uppfödare får intresse för rasens jaktliga egenskaper

         Underlätta så att våra hundar kan få chansen att prova på praktisk jakt

         Arbeta för att vi kan återgå till nkl/ukl på B-prov, som de såg ut tidigare

         Inte så mycket lydnad

         Inte så komplicerat

         Undersöka möjligheten till att anlagsprov införs, efter finsk modell, även i Sverige

         Uppmärksamma och tillsammans med engagerade kring jakten, försöka göra något åt rasens problem med vilt

         Få fler att starta på jaktprov genom att

         Klubben satsar på att vi ska kunna erbjuda utbildning med duktiga instruktörer, som kan arbeta på olika håll i landet. Gärna med Goldenlägret som förebild.

         Uppmuntran till sektionerna att anordna fler inofficiella "tränings prov"

 

 

 

Förslag till nytt kortsiktigt mål, JAKT:

 

2022 (om fem år) ska ??? % (behöver konkretiseras vad som är ett rimligt mål) av en årsregistrering, vara hundar som har J-beteckning i stamtavlan. (J införs på jaktmeriterad hund fr o m 2017).

 

Funktionsbeskrivning

Annika T berättade om vad FB-R (funktionsbeskrivning, retriever) är. Protokollet från beskrivningen, som stambokförs, kan ses i Avelsdata och har varit möjlig att genomföra sedan 2014. Nu finns också ett löfte om att resultaten på Avelsdata också kommer att redovisas i s.k. spindeldiagram.

MÅL: Minst 20 % av antalet registrerade hundar per år ska funktionsbeskrivas.

Nuläge: runt 7% har genomfört beskrivningen.

2014 beskrevs 93 golden (1897 registrerade) och 2015 beskrevs 134 (1963 registrerade) så ännu är vi långt från det kortsiktiga målet i RAS. Vi kan dock vara stolta över att vår ras har flest hundar som beskrivits. Utbildning av funktionärer pågår, vilket kan möjliggöra att betydligt fler hundar kommer att kunna genomföra FB-R.

Diskussion och förslag

         Mer information behövs till uppfödare om vad FB-R är, men positivt att broschyren nu delas ut till de uppfödare som hänvisar sina valpar via Goldenklubben.

         Det gäller att få uppfödarna att ta till beskrivningen. Klubben behöver stötta och motivera uppfödarna att använda FB-R.

         Uppfödarna uppmuntras till att själva kontakta ett beskrivarteam så att den egna kullen kan beskrivas.

         Efter ett genomfört FB-R kan intresset för jakt tändas hos ägaren när den ser att hunden kan och vill betydligt mer än ägaren trodde. Det kan få ägaren att vilja/våga starta på B-prov, men då behövs också stöd i träning på elementär nivå.

         Fånga upp nya funktionärer, som kan utbilda sig inom FB-R.

         Sporra uppfödare med någon typ av sponsring för genomfört FB-R.

         Informera om varför en golden ska ha de egenskaper vi uppskattar och hur de hänger samman med FB-R och det arbete rasen var tänkt att utföra.

         Information behövs om hur man läser FB-R protokoll och tolkar dem och de spindeldiagram som kommer att redovisas på Avelsdata.

 

 

MENTALITET

Se bilaga - RASfakta och bilaga - fieldcommon.

MÅL: att öka kunskapen om mentalitet hos uppfödare, hundägare och valpköpare.

Strategier: Kontinuerligt informera om mentalitet via klubbens samtliga informationskanaler. Anordna mentalutbildningar till alla.

Nuläge: Mentalutbildningar förekommer knappast i Goldenklubbens regi.

M1 är en mentalitetsutbildning som genomförs av SBK och har MH som grund. M1 riktar sig därför i första hand till ägare av brukshundsraser. SKK erbjuder dock BPH och en ny distansutbildning med fokus på hundars beteende och mentalitet.

Janet informerade om BPH.

MÅL: 4000 hundar skall vara mentalbeskrivna 2016.  Minst 20 % av antalet registrerade hundar ska ha genomför MH eller BPH

Nuläge: Andelen hundar, som genomfört MH eller BPH, har under åren 2012 - 2016 varierat mellan 8,6 och 16,2 %. Vi har således inte nått fram till målet.

Annika redogjorde sedan för en studie genomförd på Linköpings universitet av A-S Sundman m.fl.

Field= jakt titel hos minst en av hundarna i 3-ledsstamtavlan

Common= utställningstitel hos minst en av hundarna i 3 ledsstamtavlan

Mixed=jakt och utställningstitlar finns i samma stamtavla

 

Undersökningen har tittat på sammanlagt 1965 labradorer och 1445 golden

 

Labradorer

Golden

Common

1023

698

Field

649

204

Mixed

274

543

Summa

1965

1445

 

I undersökningen har man gått igenom MH-protokoll för att se eventuella likheter och skillnader i resultat mellan s.k. jaktgolden (field) /och vanlig golden (common) och s.k. jaktlabrador(field)/ vanlig labrador (common).

Det visade sig att raserna och rasvarianterna var varandras motsatser. Labradorer som kategoriserats field visade bland annat betydligt högre rädslor, lägre socialitet och nyfikenhet än common, medan det var tvärt om hos Golden retriever. Det enda som förenade raserna var att "lekintresset" hos field var högt i bägge raserna, medan "lekintresset" hos common var lågt i bägge raserna.

Gruppdiskussioner, sammanfattning mentalitet

Glädjande nog har rädslorna hos MH-beskrivna golden minskat i intensitet. Klubbstyrelsen har också diskuterat med Open Showdomarna om att många hundar visat rädslor. Nu sätter de därför, med stor sannolikhet, inte fram hundar som visar stora rädslor på våra Open Shows.

Men hur ser det egentligen ut i rasen när det gäller mentalitet?

Det är dyrt att anmäla sig till BPH, varför många kanske inte anmäler pga. detta. En del kanske inte anmäler för att de har en försiktig/osäker hund.  Statistiken kan då bli missvisande om inte dessa hundar kommer med. 

Många har upplevt att det varit positivt med BPH när hundägaren fått en återkoppling från beskrivaren om varför hunden agerat som den gjort och hur hunden upplevs av beskrivaren. Detta bör man tala om när man informerar om BPH.

Kanske genomförs MH främst på hundar som skall tävla inom bruks eller så kan det vara hundägare som har en vana sedan tidigare att göra MH, som fortsätter. Då kan det vi ser i MH-resultaten också bli missvisande. 

Hur som helst så tyckte vi att vi måste fortsätta att jobba med mentalitet och att siffrorna är intressanta om man vill följa trenden.  Också viktigt att understryka att vi måste titta på hur hunden är mentalt, när vi väljer av avelsdjur och att inte hitta på ursäkter som ska förklara hundens rädslor.

Därför är det fortfarande viktigt att arbeta med att öka kunskapen om mentalitet hos uppfödare/ägare av avelshundar.

Målen ska därför fortsätta att gälla.

Det saknas dock självklara forum där vi kan diskutera mentalitet inom klubben.

         Hur gör vi med hundar som inte beskrivs pga. att vi vet att den är för rädda?

         Hur håller vi diskussionen om mentalitet vid liv?

 

AVELSSTRUKTUR

Se bilaga -nulägeRAS

Janet informerade om avelsstrukturen.

Mål: Att bibehålla en låg inavelsökning i rasen.

Nuläge: Janet visade graden av inavel i populationen och vi konstaterade att majoriteten av de kullar som föds ligger under 6,5 %.

Antalet avkommor efter en och samma hane har också minskat. Däremot kan man i farfarskurvor fortfarande se ett antal hanhundar som har väldigt många avkommor. Vi bör därför tänka till och se vad som ligger bakom våra tikar. De har stor betydelse för släktskapen i nästa generation.

Det framfördes också att det blir bättre kvalité om man gör linjeavel (inavel) och att våra hundar, som kommer från Storbritannien, ofta är hårt linjeavlade. Det innebär oftast att man får en enhetlig avkomma, men man ska givetvis vara medveten om att man också förstärker risken att dolda defekter kommer fram.

Vi konstaterade slutligen att vi ligger nära det angivna målet i RAS

HÄLSA

se bilaga - RASfakta

se bilaga -Golden retriever life 2006-2011

Janet inledde genom att visa oss de uppgifter som återfinns i bilagan RASfakta.

RAS anger:

Mål: Andelen hundar med HD grad D eller E ska vara lägre än 8 %.

Nuläge: Hundar med grad D eller E har under åren 2012 - 2015 dock stigit från 6,3 till 8,3 % 2015, men med en högre andel: 9,10 % vilket noterades 2014.

Mål: Andelen hundar med ED ska vara lägre än 10 %.

Nuläge: Hundar med ED har under åren 2012 - 2015 har dock stigit från 15,7 % 2012 till 17,0 % 2015, men med en högre andel: 18,0 vilket noterades 2014.

Mål: Minst 200 hundar äldre än fem år ska ögonundersökas årligen.

Nuläge: Antalet hundar har under åren 2012 - 2015 varierat mellan 170 och 310 hundar

Eva informerade sedan om innehållet i "utvärdering av Avelsindex gällande HD och ED", som gjorts av SKK (finns att kopiera från Goldenklubbens hemsida). Enligt utvärderingen kan man dra slutsatsen att vi borde se en tydlig förbättring av gäller ledproblematiken om vi valde avelskombinationer där Index ligger över 100. Av rapporten framgår att vi sannolikt inte använt index på det sätt vi borde. Om vi valde att göra avelskombinationer där index ligger över 100 så skulle vi, enligt rapporten, på sikt se en klar förbättring av ledresultaten.

Slutligen visade Birgitta Åhman Agrias statistik, Breed profile, med fokus på LIV och den senaste som redovisar åren 2006 - 2011. Där framgår det vilka orsakerna är till att hundar dör före 10 års ålder.  I staplarna jämförs golden med genomsnittet i andra raser.

Golden lever drygt 1 år längre än snittet i övriga raser och den genomsnittliga åldern har också ökat sedan Agria presenterade första Breed profile.  Av de hundar som dör före 10 års ålder dör ca 30 % av våra golden på grund av i tumörsjukdomar. Där ligger vår ras betydligt högre än genomsnittet i andra raser.

Epilepsi är inte vanligare på golden än andra raser, men ligger trots det på 2:a plats som orsak till att hunden dör före 10 års ålder.

Positivt är dock att golden retriever ligger betydligt lägre än genomsnittet i andra raser när det gäller problem i rörelseapparaten, trots den höga andelen HD och ED i rasen.

Gruppsammanfattning.

Vad är orsaken till att vissa sjukdomar är överrepresenterade i vår ras?

Har djursjukhusen blivit bättre på att diagnostisera? Men i så fall, borde väl andelen tumörsjukdomar öka också i andra raser?

Finns det någon cancertyp som sticker ut? Forskning finns på juvertumörer hos Springer Spaniel. Där har man hittat gener som visar ärftlighet för den typen av tumörer. Kanske kan man ta reda på mer om man erbjuder forskning kring cancer också i vår ras.

Många av oss upplever när det gäller HD och ED problematiken att frågor kring faktorer som vägs in i Index och kring avläsningssystemet inte tagits på allvar av SKK och vi tror också att vi över tid har fått fler B-höfter i rasen idag än tidigare. Vad är, i så fall, orsaken till det?

Nuläge:  Vi har i praktiken löst gåtan med rörelsestörningarna (SAN), varför det inte längre bör finnas med i RAS.

Ichtyos.  Vilka typer av mjäll är det man testar? Finns det olika mjäll eller är all mjäll samma sjukdom? När blir det ett problem? Hur stort är lidandet för hunden? Lidande för hundägaren?

Informerades då om att drygt 80 % av de hundar som DNA testats för ichtyos i Europa var "affected" eller "carrier". Om det ser likadant ut i den svenska populationen är det så cirka 20 % av våra hundar som kan användas som "fria" till identifierade anlagsbärare/sjuka hundar då djurskyddslagen förbjuder oss att använda anlagsbärare av sjukdom annat än till djur som identifierats som icke anlagsbärare. Vi konstaterade då att detta sannolikt medför större problem än att ha hundar som

anlagsbärare. Vi konstaterade då att detta sannolikt medför större problem än att ha hundar som inte har andra problem än mjäll (oftast i samband med fällning). Då kan det dock vara ett problem för hundägaren.

Mot den bakgrunden avråder vi från att klubben ska rekommendera DNA-test för ichtyos.

EXTERIÖR

Mål: Bibehålla den höga andelen som tilldelas excellent samt tilldelas ck på utställning.

Nuläge: Andelen exellent har under åren 2012 - 2015 varierat mellan 73,0 och 78,6 %. Andelen ck har under samma år varierat mellan 38,4 och 39,9 %.

Eva C informerade om att något fler tikar än hanar ställs ut, men att det ofta är samma hundar som ställs ut på flera utställningar.  Det är dock en liten andel av populationen som kommer till officiella utställningar.

Hon visade också SSRK:s protokoll för exteriörsbeskrivning (krav för start i elitklass på B-prov). Det var mer ingående än det vi oftast får ta del av på kritiklappen från utställning.

Betyder ck att vi är ”rätt”?

Då endast en liten andel av våra golden ställs ut, särskilt från uppfödare som fokuserar på jakt, efterlystes det "beskrivningsdokument" som togs fram efter första varianten av RAS.

De exteriörbeskrivningar som genomförs på hundar som ska starta i elitklass B-prov - vad händer med dem?

Orsak till att många åker på utställning kan också vara att man känner gemenskapen med likasinnade - man villhelt enkelt ha trevligt.

Målen som är uppsatta är fortfarande aktuella.

Förslag:

         Fler rasspecialister på utställning

         För många år sedan dömde fler engelska rasspecialister i Sverige

         Efterfråga engelska rasspecialister

         Kolla de som delat ut cert i England de senaste åren

         Gå ut och fråga exteriördomare vad de anser om vår ras i nuläget - innan revidering av RAS

 

Slutkommentarer och det vi saknar:

         Fler aktiviteter med både jakt och utställning inom Goldenklubben efterfrågas. Vi behöver mötas för att påminna oss om att vi har mycket gemensamt och kanske också för att inspirera fler att testa att ställa ut eller jobba för start på prov.

         Vi behöver lyfta fram det positiva med golden som jakthund, rasens styrkor.

         Goldenklubben bör titta på vilka engelska domare som har varit aktiva de senaste 3 åren och lämna över namnen till SKKs länskubbar och SSRKs olika avdelningar.

         Vi vill veta vad GRK tog upp på exteriördomarkonferensen 2015.

 

         Fokus bör ligga på avelsfrågor på regelbundna uppfödarkonferenser anordnade av klubbstyrelsen.

         Vi skall, till klubbstyrelsen, lämna in uppgifter om t.ex. hälsoproblem på våra hundar, men vi saknar återkoppling. Vi behöver kontinuerlig information kring det som händer inom alla delar av RAS och andra nyheter som berör oss som t.ex. aktuell forskning.

         Vi måste få in fler som är beredda att jobba i sektionerna och en tydligare roll.

         Vi saknar en dialog mellan klubbstyrelsen och uppfödare, ägare till avelshundar och behöver stöd/verktyg/tips för att kunna nå ut lokalt på sektionsnivå.

         Vi behöver skapa mötesplatser där alla intresserade, både med fokus på jakt och utställning, där gemensamma frågor diskuteras. T ex samma ras med olika avelsmål.

Kort sagt:

Goldenklubben bör:

         Uppmärksamma att vi ska lämna uppgifter angående ”Hälsostatus", men vi saknar återkoppling!

         Peka på och lyfta fram positiva egenskaper hos våra golden som jakthundar

         Anordna fler ”möten” med folk från "field" + ”common”, skapa tillfällen där uppfödare med olika avelsinriktningar träffas.

         Uppmuntra SSRK och SKK till att på utställningarna bjuda in fler, framför allt engelska rasspecialister

         Definiera - vad är en ”jaktgolden”???

         Fortsätta informera om att vi har samma ras, men att vi har olika avelsinriktningar

         Uppmuntra till fler aktiviteter med utställning + jakt liknande goldenlägret

         Viktigt att hitta forum för uppfödare att prata om avel, att klubben jobbar för dessa forum (med fokus på avel).

 

Och slutligen konstaterade vi:

         Alla hundar behöver inte gå i avel bara för de är friröntgade!

 

Antecknat av framför allt: Eva Berg och Janet Johansson. Sammanställt av Annika Thunfors

GRK, Västmanland och Uppland välkomnar alla avelsintresserade (uppfödare, hanhundsägare och medlemmar) till

 

Seminarium i Enköping

Lördag den 21 januari 2017

 

Vi går då igenom en nulägesbeskrivning, utifrån de fakta vi har, kring de olika delarna i RAS.

  • Hur ser det ut i rasen idag när det gäller mentalitet, jakt, exteriör, hälsa och avelsstruktur?

  • Är det något av målen i RAS som inte är relevant längre, är det något som verkar vara orealistiskt?

  • Behöver vi nya mål för att komma till rätta med eventuella problem?

    Vi hoppas också att vi tillsammans kan kläcka idéer kring vad vi kan göra för att komma närmare målen - och ju fler vi blir desto bättre!

    Våra sektioner är beredda att sponsra seminariet med ekonomiskt bidrag, men vi kan tvingas ta en mindre anmälningsavgift.

    Anmäl via mail till: annika.thunfors@gmail.com

     

    Vill du veta mer?

    Hör av dig till Annika Thunfors, tel 070 678 78 47 eller Eva Carlin tel 0739-87 67 09